Meddelande från Svenska Stövarklubbens styrelse efter möte med SKK/AK

Delar av SvStk:s styrelse, samt representanter från rasföreningar,

hade den 22/1 -07 ett möte i Stockholm med representanter från SKK/AK

Närvarande:

Svenska Stövarklubben, SvStK:

Freddy Kjellström (ordf.)

Thommy Sundell (vice ordf.)

Owe Karlsson (avelsansvarig)

Gotlandsstövareföreningen:

Anders Lekander (avelsråd, kassör) (deltog t.o.m. punkten Gotlandsstövare)

Göran Ekelöf (ledamot) (deltog t.o.m. punkten Gotlandsstövare)

Schillerstövareföreningen:

Thomas Borssén (av föreningen utsedd representant)

Smålandsstövareföreningen:

Mats Nilsson (avelsråd, styrgruppen rasvård)

Bengt Olsson (sammankallande avelskommittén)

SKK:

Ulf Uddman (vd) (deltog under punkten gällande motion till KF 2007)

Britt-Marie Dornell (ordf AK)

Åke Hedhammar (adj AK)

Catrine Holmquist (ledamot AK)

Ulla-Britt Karlmann (chef reg.avd.)

Helena Rosenberg (avelskonsulent)

Övriga

Håkan Kasström (röntgenavläsare) (deltog under HD-diskussion)

Erling Strandberg (SLU-gen)

Enligt beslut vid Stövarfullmäktige 2006 har styrelsen ansökt om utträde från SKK:s hälsoprogram gällande HD. SKK:s Avelskommittén bordlade ärendet och begärde in ett separat underlag per ras för att kunna ta enskilda beslut då man anser att de olika stövarraserna bör betraktas var för sig, eftersom de dels har olika nivå på hälsoprogram dels olika förutsättningar i övrigt. SvStK:s styrelse valde då att tillskriva SKK:s centralstyrelse som dock hänsköt ärendet tillbaks till AK för beredning och förslag till beslut.

Återkoppling från minnesanteckningar från mötet:

SvStK känner oro för att antalet hundar med dysplasi kommer att öka nu när raserna tvingats byta avläsningssystem från 2007-01-01. SvStK anser också att det är för många osäkra, oberoende faktorer som påverkar utfallet i HD-avläsningen, samt att konsekvenserna och kostnaderna för att stövarraserna genom att övergå till FCI-systemet är betydligt större än vad vinsterna är. SvStK tror även att de sviktande registreringssiffrorna för stövare till delvis kan förklaras med att många hundar inte kan användas i avel pga sin HD-diagnos och att uppfödare slutar sin uppfödarverksamhet beroende på för stort fokus riktad mot HD-problematiken.

SKK hänvisar till den fastställda rasspecifika avelsstrategin, RAS, (AK 1-2006) som omfattar raserna finsk-, hamilton-, luzerner-, schiller-, smålands- och gotlandsstövare är HD och fortsatt röntgen av hundar prioriterat och det finns såväl rekommendationer som mål uppsatta. SvStK uppger dock att det numera finns andra sjukdomar inom raserna som bör ha större prioritet. Om man i framtiden beslutar att ändra hälsoprogrammen för stövarraserna måste RAS i första hand omarbetas.

Kvalitetssäkring av avläsningsmetod

SKK har för närvarande tre avläsare, två som läser och en som är under upplärning. Av dessa är det enbart Håkan Kasström som har läst stövare enligt den gamla avläsningsmetoden. SKK har ingen möjlighet att fortsätta det förfarandet eftersom ingen kunskap upprätthålls inom denna metod. De nordiska länderna (utom Island) kalibrerar gemensamt avläsarna, genom möten där röntgenärenden diskuteras och där avläsarna läser samma bilder varefter resultaten jämförs.

SKKs hälsoprogram för HD finns i tre olika nivåer:

central registrering av röntgenresultat
central registrering och krav på officiell status för föräldradjur före parning
central registrering, krav på officiell status för föräldradjur före parning samt att klubben har anslutit sig till texten som säger att det ej är förenligt med SKKs grundregler att i avel använda individ som är behäftad med höftledsdysplasi

Eftersom HD nedärvs polygent så bör man förutom en individs egna HD-resultat även ta hänsyn till övrig släkts resultat. Index gällande höftledsdysplasi är under framtagande och för att det ska kunna skattas med tillfredsställande säkerhet måste tillräckligt stort antal hundar inom en ras ha undersökningsresultat. Hund utan eget undersökningsresultat kommer inte få index publicerat. Index för HD tar hänsyn till systematiska miljöeffekter så som använt sederingsmedel, undersökande klinik, ålder hos hunden vid röntgen osv. Det kommer att innebära att hund med grad C i vissa fall kan få ett bättre index än en hund med grad B.

Arbetspunkter för SvStk utifrån överenskommelser vid mötet gällande HD:

SvStK tar fram en utvärdering per ras och inkommer med dessa till SKKs Avelskommittés möte.
SvStK funderar på vilken nivå av hälsoprogram som kan vara lämpligt för de olika raserna. För de raser som är anslutna till den hårdare skrivningen, schiller- och dunkerstövare, finns möjlighet att frångå den hårdare skrivningen så att även C hundar kan användas i avel. SvStK kan om man så önskar inkomma med ansökan om detta till SKK/AK.

Samarbetsformer/klimat SKK-SvStK

Stövarklubben har fått ny styrelse som tagit över de projekt som sedan tidigare pågår. SvStK:s styrelse upplever att det är mycket byråkrati i samarbetet med SKK och skulle vilja ha en snabbare kommunikation t ex gällande rasvårdsprojekten. Överlag önskar klubben ett gott samarbete med SKK och ett inflytande på sakfrågor. SKK i sin tur upplever att SvStK i vissa sakfrågor agerat tvärtemot vad som man gemensamt kommit överens om vid tidigare möten. All kommunikation mellan rasklubbar/rasföreningar och SKK måste gå via aktuell specialklubb. Det är SKK:s arbetsordning och är inget unikt för samarbetet mellan SvStK/rasföreningarna och SKK.

Framtida samarbetsformer

Såväl SKK som SvStK och rasföreningarna lägger det gamla bakom sig och försöker ha en öppen dialog framöver där en ömsesidig samverkan kommer att eftersträvas inom aktuella frågeställningar.

Vad gäller idag i HD-frågan

Hundar som röntgas efter 2007 01 01 bedöms och registreras enligt FCI-metoden, (A,B,C osv).

För Dunker- och schillerstövare skall avelsdjuren ha godkänd HD-status, A eller B.

Dock kommer reglerna beträffande HD-status för Dunker- och Schillerstövare att beredas av SvStk och eventuellt omprövas, men tills vidare gäller alltså att Dunker- och Schillerstövare skall ha godkänt HD-status.

För övriga raser gäller; känd HD-status.

Slutsatsen är att stövare skall fortsättas att HD-röntgas.

Gotlandsstövare

Gotlandsstövaren har efter samråd med SvStK och enligt beslut från SKKs centralstyrelse (CS 2/2006 § 31) upphört att registreras i SKKs stambok sedan 2007-01-01. SvStK/Gotlandsstövareföreningen har dock ansökt till SKK/CS om rasen ska återinföras i stamboken. CS har hänskjutit frågan till SKK/AK som ännu inte hunnit diskutera ärendet.

Den viktigaste uppgiften inom rasen anser Gotlandsstövareföreningen vara, att öka antalet valpar som föds och hitta valpköpare till dessa. Vanligen föds endast någon enstaka kull per år och förlusten av den genetiska variationen är därigenom stor. Föreningen har sammanställt ett förslag till avelsstrategi och vill bland annat tillhöra SKK eftersom det då troligen är lättare att hitta valpköpare. Gotlandsstövareföreningen säger sig märka SvStK positiva anda och är tacksam för all hjälp de kan få.

Gotlandsstövarföreningens medlemmar kan enligt ett generellt beslut från SKKs Uppfödar- och Kennelkonsulentkommitté fortsätta att bedriva avel med gotlandsstövare utan risk att bryta mot SKKs grundregler trots att rasen för tillfället inte registreras inom SKK.

Mötets överenskommelser gällande gotlandsstövare

Beslutet gällande upphörande av rasens registrering kan komma att omprövas och förutsättningarna för att återinföra rasen i SKKs stambok ska därför undersökas
En arbetsgrupp sättas samman av AK för att se om förutsättningar för fortsatt registrering finns. Arbetsgruppen bör bestå av representanter från Gotlandsstövareföreningen, SvStK, SKK samt såväl populationsgenetiker som bevarandegenetiker
Om registreringen återupptas införs de kullar som ev. fötts och ”registrerats” av Gotlandsstövareföreningen retroaktivt i SKKs register utan krav på intypning om parningen skett i enlighet med SKKs regler
SvStK och Gotlandsstövareföreningen förankrar ovanstående i sina led och funderar över vilka personer som bör sitta med från respektive klubb

Rasvårdsprojekten

Kommunikationen och information inom rasvårdsprojekten har tidigare inte fungerat tillfredsställande. Enligt förslag från AK (AK 3-2004 § 90) delegeras SvStK ansvaret för

rasvårdsprojekten för schiller- och smålandsstövare om fortsatt avel inom projekten följer fastställda regler. SvStK ska då förutom en avelsplanering lämna en årlig redovisning med utfall för de olika projekten till AK. För avsteg från inlämnad plan eller från fastställda regler måste dispens sökas hos AK.

SKK har fått en skrivelse från Jordbruksverket gällande rasvårdsprojekt och inkorsning av annan ras. Även SvStK har fått skrivelsen för kännedom. I skrivelsen rekommenderar verket SKK och rasföreningarna att i förekommande fall avvakta med de rasinkorsningsprogram som pågår. Jordbruksverket anser vidare att ett beslut om fortsatt inkorsning bör föregås av en utredning där Jordbruksverket och Husdjursgenetiska rådet ges möjlighet att yttra sig. SKK avser dock inte ändra vare sig sin syn på eller sin hantering av rasvårdsprojekten, utan anser sig självständig beslutande i dessa frågor. I svar till Jordbruksverket på skrivelsen bör det framgå den ringa omfattningen av antalet födda kullar i projekten.

SvStK påmindes om det informationsblad gällande rasvårdshundar som de enligt förra mötet mellan klubben och SKK ska upprättas. Informationsbladet ska lämnas till SKK som bifogar det tillsammans med registreringshandlingarna. Viktigt är att uppfödare inom rasvårdsprojekten verkligen skickar med informationen till valpköparna.

§ SvStK inkommer med en avelsplanering för 2007 gällande rasvårdsprojekt för smålands- och schillerstövare senast fredag den 26 januari.

§ Avelsplanerna tas upp på AKs möte 27-28 januari så att projekten kan fortsätta även under år 2007

§ SvStK övertar själva ansvaret för projekten enligt AKs förslag ovan och till varje registreringsansökan för rasvårdskull skall bifogas ett intyg från SvStK om att kullen ingår i projektet

Övrigt

RAS

Enligt KF-beslut ska samtliga raser som registreras i SKK har en rasspecifik avelsstrategi. Det innebär att även numerärt små raser förväntas ha en RAS.

AK har tagit fram en mall som med fördel kan användas för dessa raser. En strategi kan sättas samman genom att historik för rasen tas ur en bok (hänvisa till källan), uppgifter gällande ev. registreringar mm sammanställs från SKK Avelsdata samt genom att hänvisa till SKKs mall ”Avelsstrategi för små hundpopulationer”.

Owe Karlsson, Avelsansvarig, SvStk